Jag har alltid varit den typen av människa som vill bo ihop med någon, kollektivt eller med partner (vilket aldrig mina förra partners velat eftersom de flesta var infantila idioter). Hur kan en inte vilja bo ihop med någon? Fyra vita väggar (eller vilken tapet du nu råkar ha på väggen) blir aldrig roligare än just fyra vita väggar! Visst, vissa sysslar med konst och pissar i hinkar i sin ensamhet men jag har aldrig funnit det lika rogivande som att känna en annan människas närvaro. Speciellt nu när det börjar att bli mörkt på kvällen och när hösten färgar alla löv i orange eller rött.
Jag blir nästan som på beställning alltid extremt rastlös av att vara helt själv hela dagen lång. Konsekvensen av att vara själv mynnade både i extrem träning och/eller annan aktivitet. Det är ett under hur pass lång tid jag egentligen lade på att städa lägenheten - alltid skinande ren och citrusdoftande. Nyttig fakta om mig. Jajjemän. Kan medge att jag får mer gjort när jag är ensam fast samtidigt så vet jag inte om jag gillar att göra för mycket hela tiden. Ta den här dagen i dag till exempel. Vad vi sysslat med - ingenting. Jag har mest suttit i sängen och slösurfat = nöjd tjej. Ingen rastlös gnagande känsla av att behöva gå upp klockan halv sex imorgon heller. Bliss.
Varm och go,
Louise
No comments:
Post a Comment